säsongsavslutning

Idag avslutade jag löparsäsongen 2014, och vilken avslutning det blev.... Nytt personbästa på 10km asfalt.

Loppet var seedningslopp till Göteborgsvarvet och gick på Bråvalla flygfält i Norrköping, en flack och snabb varvsbana på 2*5km.

Mitt mål innan start var att göra "mitt" lopp och hålla ett jämnt bra tempo (ca. 3:45min/km) utan att ryckas med i den sedvanliga startrusningen. Den planen höll jag till punkt och pricka då det aldrig blev någon direkt rusningen i starten, Anders Kleist och ytterligare 5 löpare stack iväg och fick direkt en lucka medans jag tog täten i den efterföljande klungan.

Redan efter någon kilometer hade fältet splittras ordentligt och jag hade sprungit om några av de löpare som rusat iväg i starten, jag hamnade i andra klungan ihop med ytterligare 2 löpare. Vi hjälpes sedan åt att hålla tempot det första varvet men efter ungefär halva loppet drog en av löparna ifrån medans jag och 1 löpare till växeldrog den tunga långa rakan mellan 6,5 och 8,5km.

Jag kände mig starkt hela vägen och sista 1,5 kilometerna orkade jag trycka på lite extra och fick en lucka ner till 6e platsen och kunde avslappnat springa i mål på en 5e plats och nytt personbästa med 58 sekunder på tiden 37:06. Ett resultatet jag hoppas och tror leder till en plats i startled 2 i vårens Göteborgsvarv.

Vann loppet gjorde en överlägsen Kleist på 31:44.

Full fart ut på andra varvet
Foto Helen Stenström

 Loppet blev precis så bra som jag hoppats på och jag höll min plan till 100%

Man kan inte säga annat än att jag gjorde ett jämt lopp och höll min plan.

I och med detta avslutar jag tävlingssäsongen 2014 och blickar nu fram emot 2015.

Livet rullar på

Livet rullar på i 180 och jag hänger inte riktigt med och för att ha en chans att hinna med så har bloggen prioriterats bort. Sedan senaste inlägget har det hänt en hel del.

Jag jobbar för fullt och nu när hösten och mörkret kommer känner jag mig allt mer trött på eftermiddagarna och kvällarna så den riktiga motivationen till träning har inte riktigt funnits där. För att råda bot på det så är jag numera medlem i GOIF Tjalve. Fördelen med att tillhöra en löparklubb är många men främst så gick jag med för att få bra sällskap på långpassen och för att få mera kvalitet i intervallpassen, jag känner att det var ett naturligt steg om jag ska fortsätta utvecklas. Under den kalla årstiden har jag dessutom fördelen att få vara med och träna inomhus i Stadium Arena.

Söndagar innebär långdistans och idag var vi ett tappert gäng som trotsade regnet och gav oss ut på 18km traillöpning över stock och sten i skogarna runt Jursla.

 Från nu är det hög prio att hitta en bra form för nu väntar en vecka med träning och sedan tävling tre helger på rad med störst fokus på Seedningsloppet till Göteborgsvarvet som går den 8 november på Bråvalla flygfält i Norrköping.

Men innan höstens tävlingsperiod drar igång så väntar först en vecka med jobb och sedan en weekend i Stockholm med bl.a. ett besök på Skansen.

Tjurruset 2014

Nu har det gått nästan en vecka sedan jag sprang Tjurruset -originalet i Karlstad så här kommer en kort summering av loppet.

Efter att ha hämtat nummerlapp och strosat runt lite på arrangörsområdet begav jag mig mot starten för att värma upp. Jag kände mig avslappnad och det var en allmänt avslappnad stämning som gav mig ett lugn, tidigare tävlingar har jag känt stress och nervositet innan start men nu kände jag ren glädje att få ge mig i kast med utmaningen som väntade.

Jag hade seedat in mig till elitledet så jag hade förmånen att få stå bland de främsta i starten vilket kändes bra då jag vet att det brukar bli trångt och att det är en flaskhals efter någon kilometer då banan viker in i terrängen.

Starten sköt iväg oss på bestämt tid och jag fick en bra start, om en lite snabb.Hängde på topp 10 den första kilometern som var väg men när vi sedan vek av in i skogen insåg jag att om detta ska bli ett bra lopp är det dags att slå av på tempot. Benen kändes pigga men den hårda öppningen hade tagit ut sin rätt. Jag saktade in något och några löpare passerade mig, jag låg nu i en klunga lite bakom topp 10.

Banan gick i skogen över stock o sten, genom kärr och mossor. Ganska snart var man både blöt och lerig men det hör liksom tjurruset till. Jag följde med i klungan fram tills dess att skosnöret gick upp och jag var tvungen att stanna och knyta om, för man vill inte gärna tappa skorna i leran. Klungan sprang nu ifrån mig och jag hamnade mitt emellan två klungor, vilket var till in fördel då jag kunde göra mitt eget lopp i lugn och ro. Klungan bakom kom inte närmare men jag kunde tyvärr inte äta upp avståndet till klungan framför.

Löpningen flöt på bra och jag passerade alla hinder utan några större bekymmer. Ända problemet är att man inte känner till hur lång banan är så det är svårt att veta hur mycket man kan pressa på. Efter ca 50 min i skogen så kom vi fram till en plats när jag kände igen mig, publikleden tätnade och jag insåg att målet närmade sig. Nu fick jag ny energi och hörde även såg nu även mina egna supporter som gav mig informationen om att jag låg på plats 20. En skylt med texten 1km återstår satt på ett träd och nu var det bara att bita i. Men efter ytterligare några minuter löpning kom nästa skylt "lurad, nu är det 1km kvar", hm inte vad jag räknad med men nu såg man målområdet, frågan var bara hur mycket omvägar det skulle vara dit. Lite omväg var det då banan gick sicksack över sumpmark och det var det mycket mjölksyra i benen. Men efter kärret var det bara upploppet kvar, över en container fylld med flis och in i MÅL!

Stoppade klockan på strax över 50 minuter och blev sedan sittande i målområdet ett tag innan jag orkade resa mig för att gå till resultattavlan. Där stod det att årets bana mätte 11,1 kilometer och att min placering var 21.

Med mitt resultat kan jag inte vara mer än nöjd, plats 21 av 3200 deltagare.

För att få en inblick i loppet rekommenderar jag att besöka Solsta foto facebooksida för att ta del bilder från loppet.

Trött, lerig och otroligt nöjd

Ett formbesked

Igår sprang jag ett lokalt välgörenhetslopp på 5km till förmån för cancerfonden, ett lopp utan officiell tidtagning där all anmälningsavgift gick till cancerfonden. Cancerforskning och kunskap om cancer ligger mig varmt om hjärtat då många nära anhöriga har drabbats av den hemska sjukdomen så att springa för det ändamålet och samtidigt få ett riktigt bra träningspass var inspirerande.

Loppet gav mig precis det formbeskedet jag ville ha i detta läge, att trots lite småkänning av förkylning den senaste tiden göra en riktigt bra tid, ja tom den bästa tiden av alla som deltog.

Innan start hade jag bestämt mig för att köra mitt lopp i ett jämt och hårt tempo och sedan hoppas få följe av någon eller några för att kunna pressa det lilla extra. Tyvärr blev det inte riktigt så, det var ingen av de övriga i fältet som behagade att hänga på min öppning så redan efter 100-200 meter var jag solo i täten och den positionen behöll jag genom hela loppet, löparen bakom mig höll sig hela tiden inom synhåll men kom aldrig närmare. Jag kämpade så gott jag orkade mot klockan och det gick riktigt bra i ett jämt tempo . Jag inga svackor alls under hela loppet och sista kilometern in mot mål kunde jag öka tempot ännu lite till och i mål stannade jag klockan på 4,81 km och tiden 17:40.

Även om detta inte var någon officiell tävling var det ändå en häftig känsla att passera mållinjen först av alla och detta var första gången i mitt liv där jag fick vara snabbast.

Med denna positiva känsla i kroppen ska jag nu ska jag träna vidare mot nästa utmaning som är tjurruset om 1,5 vecka.

Gårdagens 1:a pris, en himla massa Aloveradryck

Tjurruset och förhoppningsvis formen närmar sig

Den 13 september går Tjurruset "originalet" i Karlstad av stapeln och jag ska stå på startlinjen ihop med 3000 andra. Nytt för i år är att man har delat in starten i flera grupper efter seedningsresultat och jag står i den första startgruppen med förhoppning om en bra placering.

En bild från starten 2013

 För att komma så väl förberedd som möjligt inför den leriga utmaningen har jag tränat mera terräng än vanligt och förra veckans tuffa backpass i Yxbacken var ett av dessa. Jag har också lagt in två morgonpass denna vecka för att få ihop livspusslet med familj. Igår kväll körde jag 2*5km i motionsspåret med ett positivt resultat så det börjar kännas bra, nu är det bara att träna på och satsa hårt inför höstens lopp.

Nu är det bara tre dagar kvar av min semester och på måndag börjar jobbet igen, vilket innebär mera planering för att få till träningen.

Två bilder från 2013

Efter förra veckans skoskav i av nya skorna bestämde jag mig för att byta ut de skorna mot ett par andra, detta på nöjdkund garanti som affären erbjöd i samband med köp. Man får springa i skorna i 30 dagar och är man inte nöjd så får man byta mot ett par andra. Jag bytte till ett par Nike Lunarglide, ett par skor som jag förhoppningsvis blir nöjd med och som jag tänkt använda som snabb/tävlingssko.

I veckan har jag varit i kontakt med en löparklubb för att kunna utveckla min träning och jag hoppas snart kunna komma och provträna med dom. Just nu känns det som min nivå har avstannat lite men med en klubb som hjälp hoppas jag kunna nå nya nivåer och få inspiration till att försätta träna under vinterns mörka månader.

Så här lerigt var tjurruset 2013 och jag har en känsla av att efter de senaste regnen kommer det vara ännu leriga i år

Skoskav, mjölksyra och pannben

Skoskav, mjölksyra och pannben är tre ord som kan sammanfatta veckan hittills.

Vi tar det från början: 

Under ett träningspass förra veckan gick mina skor sönder och jag "tvingades" till nyinköp. Som tur var hade ett företag i Norrköping erbjudande, köp 3 betala för 2. Efter tips på nätet och lite provande blev det par asics GT2000 och ett par saucony Guide 7 till mig och så fick min käraste ett par Nike Lunarglide på köpet.

  

En vilodag efter Stadsloppet i Norrköping, som jag sprang i mina gamla skor drog veckans träning igång i måndags. En vecka där fokus var att samla km. Jag inledde med att inviga asics skorna på 15km distans. Det var kanske inte det smartaste beslut då jag efter 2/3 av passet drabbades av en brännande känsla under foten och ett rejält skoskav på hälen. Men det var bara att övervinna smärtan och kämpa den sista biten hem. Som tur är har jag 30 dagar prova garanti på de nya skorna så om de inte blir skönare är det bara att byta ut dom. 

I tisdags stod 12km terräng på schemat, vilket kändes sådär med skoskav men mina terrängskor är väl insprungna så det kändes bra. Bra ända fram till tröttheten kom, jag tappade tekniken och sparkade in i en sten, Aj fan vad ont det gjorde i tån. Bara att bita ihop och fullfölja passet.  Det var ingen vacker syn jag såg när jag tog av mig strumporna, en blå nagel och hela tån pulserade. 

Pga ovanstående krämpor tvingades jag till en vilodag i onsdags, fick knappt på mig vanliga skor. Kvällen tillbringade jag som publik på Lidingöloppet on Tour i Linköping där sambon sprang 10km för att förbättra sin startposition i kommande Lidingölopp.

Igår var jag igång igen, med backintervaller i Yxbacken. Yxbacken bjuder på bra träning. Jag sliter slalombacken upp, mjölksyran sprutar i låren men efter några korta gå passager är jag uppe på toppen och kan lugnt jogga nerför. Denna slinga mäter 1.33km och detta gjorde jag 5 varv innan mjölksyran tog överhand.  Denna träning är bra förberedelse inför Tjurruset i Karlstad om 3 veckor.

Dä e bar o spring

Idag och imorgon har jag vid ett svagt tillfälle lovat en kompis att laga mat på ett bröllop så får se om det hinns med någon träning. Om inte får jag ägna helgen åt att kurera mina fötter. 

Tillbaka från semester

Efter över en månad utan inlägg är jag nu tillbaka med lite ny inspiration att skriva.
Sedan sist har jag hunnit med en hel del och har fortförande 2 veckor (av 4) kvar på min semester.

Det första vi gjorde på semester var att packa husvagnen och åka till Öland och närmare bestämt Böda Sand, där stannade vi 11 dygn. Under den resan blev det mycket bad, glass och andra aktiviteter för barnen. Mellan alla aktiviteter han jag även med att träna några pass och också mycket skön avkoppling.

Böda har en av Sveriges finaste sandstränder så morgonjogg på stranden var ren njutning.

Träningsmässigt har sommaren varit helt OK och efter loppet i Kvarsebo (se tidigare inlägg) har träningen känts bättre och bättre. I lördags skulle beviset för det komma då det var dags för Atea Norrköpings Stadslopp, 10km (2*5) i centrala Norrköping. Det loppet var inte med i planeringen i våras men ju närmare vi kom desto mera sugen blev jag och jag anmälde mig att springa.

Jag hade inte direkt formtoppat inför loppet utan såg det mera som ett bra träningspass inför kommande lopp. Veckan innan släppte jag upp lite på träningen och körde några intervaller för att få upp tempo.
Det där med att se loppet som en del i träningen gick väl sådär och på tävlingsdagen växte tävlingshornen längre och längre ut. Efter en ordentlig uppvärmning så kändes kroppen pigg och fräsch så jag bestämde mig för att gå för en bra tid runt 39 minuter men nu skulle jag springa klokt i ett jämt tempo.

Jag placerade mig relativt långt fram i starten för att slippa trängsel och det blev en bra start om än lite snabb 1a km ( men det hör stadslopp till). När tempot mattats något hamnade i en grupp där vi hittade ett bra flyt i ett bra tempo. Efter 3-4km splittrades gruppen något men jag hängde på och vi var 3-4 löpare som hjälptes åt att dra. Varvning 5km passerades på drygt 19 minuter och det var enligt plan. Kroppen kändes ännu pigg och nu var det bara att jobba på. Men så efter ca. 6km kom negativa känningar i magen som bara växte och växte. Jag fick ordentlig kramp i magen och tempot sjönk ordentlig, jag tappade placeringar och var ett tag väldigt när att bryta men jag kämpade vidare. Efter att ha plågas fram till km 8 började krampen släppa och jag kunde springa allt mer avslappnat igen. Krampen släppte helt och kan kunde åter öka tempot sista 2km in mot mål. Efter en sista tempoökning sista kilometern gick jag i mål på tiden 39:12 vilket var mitt mål.

Full fart mot mål.
Foto: Peter Holgersson och Josefine Loftenius/Runpix

Jag är nöjd med mitt upplägg på loppet och utan krampen i magen hade det blivit ett ännu bättre resultat.

Nu är det bara att träna vidare mot Tjurruset i Karlstad den 13 september och så ska jag seeda mig in till en bra startgrupp i Göteborgsvarvet 2015 genom att springa ett seedningslopp den 8 november, då ska jag vara på topp!

Kommande veckor kommer bli mycket mängd i terräng och förhoppningsvis något pass i Yxbacken.